Bredband 2015 - Förbindelser på 100 megabit i glesbygdsområden
Projektet Bredband 2015 startade genom regeringens principbeslut i december 2008. Syftet med projektet är att bygga snabba bredbandsnät i områden där näten antagligen inte byggs på kommersiella grunder. Målet är tillgång till förbindelser som klarar hastigheter upp till 100 Mbit/s före utgången av år 2015. Över 99 procent av de permanenta bostäderna och företagens och den offentliga förvaltningens organisationer ska kunna få tillgång till snabba bredbandsförbindelser inom ett avstånd på högst två kilometer.
Stödet allokeras så att tillgången till förbindelser i de mest avlägsna områdena förbättras. De stödberättigade områdena definieras i en förordning av kommunikationsministeriet. Cirka fem procent av hushållen bor i dessa områden.
Det offentliga stödet till bredbandsprojekten är sammanlagt cirka 130 miljoner euro. Finansiering från staten är 66 miljoner euro, från EU:s program för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland 25 miljoner euro och från kommunerna cirka 40 miljoner euro.
Landskapsförbunden planerade år 2009 sina regionala projektprogram för byggandet av bredband. Projektprogrammen omfattade totalt cirka 800 projekt och de beräknade kostnaderna var sammanlagt knappt 0,5 miljarder euro. Genom projekten avser man att bygga ut cirka 40 000 kilometer bredband. Näten skulle erbjuda 130 000 användare i glesbygden en möjlighet att få avancerade kommunikationstjänster.
Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden trädde i kraft i början av 2010 och några ändringar gjordes i den sommaren 2010. Europeiska kommissionen godkände det finländska stödprojektet i maj 2010.
Kommunerna indelade i klasser enligt finansieringsandel
Genom förordningar av statsrådet är kommunerna indelade i tre olika avgiftsklasser. Kommunernas finansieringsandel av de stödberättigande kostnaderna för ett projekt är 8, 22 eller 33 procent beroende på kommunernas ekonomiska bärkraft och befolkningstäthet samt bredbandsprojektets omfattning, tekniska utförande och kostnader per invånare. 41 kommuner har en finansieringsandel på 8 procent och 59 kommuner en finansieringsandel på 22 procent. I de övriga 242 kommuner betalar kommunen 33 procent av kostnaderna. Kommunikationsverket är statsunderstödsmyndighet i de kommuner vars finansieringsandel av kostnaderna för projektet är 8 eller 33 procent så som statsrådet har bestämt. Kommuner och deras finansieringsandelar finns på kommunikationsministeriets webbplats www.lvm.fi.
Det offentliga stödet kan vara högst 66 procent av de stödberättigande kostnaderna för ett bredbandsprojekt. Ett teleföretag betalar minst 34 procent av byggnadskostnaderna för projektet. Teleföretaget får äga nätet som det bygger med hjälp av stödet.
Ett landskapsförbund kungör att det statliga stödet kan ansökas om och väljer en utförare på basis av anbuden. Sedan ansöker man om stöd hos Kommunikationsverket för de projekt som finns i kommuner vars finansieringsandel är 8 eller 33 procent. För projekt som finns i kommuner vars finansieringsandel är 22 procent ansöker man om stöd hos närings-, trafik och miljöcentralerna.
Det statliga stödet betalas ut för faktiska kostnader i efterhand när projektet är slutfört. Stödtagaren anhåller särskilt om utbetalning av stöd hos den myndighet som har beviljat det statliga stödet.
Stödtagaren förbinder sig att tillhandahålla mycket snabba bredbandstjänster via nätet som byggs med hjälp av stödet för tio år från utbetalningen. Stödtagaren måste dessutom erbjuda ett konkurrerande teleföretag grossistprodukter för nätet så att konkurrenten kan tillhandahålla sina egna kommunikationstjänster.
