Behandling av identifieringsuppgifter

En sammanslutningsabonnent har rätt att behandla identifieringsuppgifter för att använda nät- och kommunikationstjänster, för intern fakturering och för att sörja för informationssäkerheten hos dessa tjänster (lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation). Sammanslutningsabonnenten får behandla identifieringsuppgifterna också för att upptäcka tekniska fel eller brister vid kommunikationen samt för att tekniskt utveckla sin egen verksamhet. Identifieringsuppgifterna får också behandlas i fall av vissa typer av missbruk, som omfattar gratisanvändning eller någon annan motsvarande obehörig användning av enstaka avgiftsbelagda tjänster inom nättjänsten, kommunikationstjänsten eller mervärdestjänsten.

En kommunikationspart har också rätt att behandla identifieringsuppgifter som gäller sin egen kommunikation. En sammanslutningsabonnent kan anses utgöra en kommunikationspart exempelvis när det gäller uppgifterna på den egna www-servern. Sammanslutningsabonnenten får behandla de spår som besökarna lämnat på www-sidorna med beaktande av personuppgiftslagen (se t.ex. 8 §, Allmänna förutsättningar för behandling).

Identifieringsuppgifterna får dessutom behandlas för ett visst syfte med kommunikationspartens samtycke, även om det inte bestäms i lagen. När samtycket begärs, bör man ta hänsyn till personuppgiftslagen och lagen om integritetsskydd i arbetslivet och andra eventuella speciella lagar som hänför sig till behandlingen av personuppgifter eftersom dessa lagar i sista hand avgör när samtycket kan begäras. Registerföraren måste motivera behandlingen av personuppgifterna på ett behörigt sätt och vanligen är det inte möjligt att avvika från kravet ens med samtycke av den registrerade.

Sammanslutningsabonnenten får behandla identifieringsuppgifterna endast i den omfattning som behandlingens ändamål kräver och behandlingen får inte begränsa skyddet av konfidentiella meddelanden eller integritetsskyddet mer än nödvändigt. Identifieringsuppgifter får endast överlämnas till dem som har rätt att behandla uppgifterna i förekommande fall.

Utöver konfidentiell kommunikation finns också kommunikation avsedd för offentlig användning. Offentlig kommunikation är till exempel meddelanden som sänds till chatt, IRC och olika diskussionsspalter på Internet. Identifieringsuppgifterna som hänför sig till offentlig kommunikation är också konfidentiella på så sätt att de parter som deltar i förmedlingen av kommunikationen, såsom teleföretag och sammanslutningsabonnenter, får behandla dessa uppgifter enbart för sådana ändamål som bestäms i lagen. Parterna har också tystnadsplikt om identifieringsuppgifterna.

Den som tillhandahåller en diskussionsspalt eller en annan tjänst där meddelanden publiceras har rätt att publicera identifieringsuppgifter som finns i meddelandena som deltagarna i diskussionen sänt, om detta har överenskommits i avtalsvillkoren för tjänsten. Verksamheten kan jämföras med tidningars insändarspalter där det också är möjligt att publicera en skrift antingen med namn eller med signatur. Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) innehåller bestämmelser om ansvar för innehållet i ett meddelande som gjorts tillgängligt för allmänheten och om utgivarnas skyldighet att röja källan eller skribenten för anonyma meddelanden.

Efter behandlingen måste meddelandena och identifieringsuppgifterna förstöras eller göras sådana att de inte kan förknippas med abonnenten eller användaren, om inte annat bestäms i lag. När identifieringsuppgifter görs till en anonym form, ofta för statistikföring, kan sökkommandon riktas mot dessa uppgifter för att få fram önskat statistiskt material. Statistiskt material kan också produceras för andra ändamål än dem som nämns i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation. Det förutsätter dock att den information som fås i resultat inte kan förknippas med en individuell användare eller abonnent och att behandlingen av uppgifterna inte äventyrar skyddet av konfidentiell kommunikation eller annat integritetsskydd.

På många organisationer utgör identifieringsuppgifterna en basis för till exempel ett kundregister. I kundregistret kan man införa bl.a. följande uppgift: “personen ringde och frågade en sak”. Sådan typ av uppgift som antecknats i kundregistret behandlas i regel enligt personuppgiftslagen.

Personuppgiftslagen är en allmän lag om behandlingen av personuppgifter. Iakttagande av denna lag övervakas av dataombudsmannen. Behandlingen av uppgifterna vid elektronisk kommunikation har ansetts kräva en mera detaljerad reglering. Behandlingen hos teleföretagen av identifieringsuppgifterna som lagrats i kommunikationsnäten har reglerats genom en speciell lag redan från 1999. Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation som trätt i kraft år 2004 utvidgades så att speciell reglering också gäller behandlingen av sammanslutningsabonnenternas kommunikation och identifieringsuppgifter.